Söders ”slösande höjder” är resultatet av en lång sprickförkastning längs hela Söder Mälarstrand och Stadsgården. Trots den mycket kuperade terrängen, tillhörde Söder de stadsdelar som bebyggdes först. Redan i slutet av 1500-talet flyttade fiskare och hantverkare in med verksamheter som tog plats, luktade illa eller var brandfarliga, och Söder blev de fattiga arbetarnas stadsdel. Ett nytt, rätvinkligt gatunät på 1600-talet höjde statusen och lockade till sig både industrier, grosshandlare och ett och annat palats. I slutet av 1800-talet tillhörde Söder de folkrikaste stadsdelarna, och ännu långt in på 1900-talet hade Södermalmsborna den lägsta medelinkomsten av alla stockholmare. Idag är det inte längre så. Södermalm, eller Söder, har gått från lantidyll över industricentrum till bohemiskt och trendigt kulturmecka.